C.W. Post första dual-meet mot Queens är avklarat! Kan ju inte dirket skryta med att vi vann eftersom att tävla mot Queens var ett skämt, allvarligt. Vi vann överlägset alla grenar, men det är ju alltid kul. Deras simhall fick oss också att uppskatta våran ännu mer, kändes som att kliva ner i en källare... Redan under stretchingen hade vi på oss våra, skimriga, rosa tävlingsbaddräkter som vi beställt :) haha vi ser ut som ett gäng 10-åringar. Jag gjorde helt ok ifrån mig..bl.a 25.3 på 50 Fr. Skapligt. Efteråt gick vi på restaurang och åt sallad och pizza. Mums! Jag åt typ mest...som vanligt. "but I have very high metabolism" (ett nytt ord jag lärt mig = ämnesomsättning)  På lördag kommer det nog kännas lite mer seriöst, då har vi vårat första home meet mot Sacred Heart. Då ska jag simma 50 och 100 Fr, samt medley lag.


    

Åh herregud var ska jag börja?! Denna vecka, helg, min födelsedag var den bästa NÅGONSIN! Efter tolv slaget på torsdagen fick jag presenter och fina kort av både Dora och Sandra (och Sandras Johan ;) ) Efter fredagens efm träning åkte jag in till stan för att äta middag med min stora familj på Hells Kitchen! Super trevligt och super gott. Det var bestämt att vi senare på kvällen skulle gå ut med våra promotors men jag anade att Kari hade något lurt på gång eftersom hon inte ville att jag skulle ringa någon annan än henne under kvällen…

”När ni är klara med middagen sätt er då i en taxi och ge telefonen till taxi chauffören” säger Kari. (Philip följde med) Vi hoppar ur taxin och då knyter Kari min sjal runt ögonen på mig och så går vi en på ett ställa som visar sig vara Nikki Beach, plötsligt hör jag hur en massa människor börjar sjunga och när jag tar av mig ögonbindeln står alla mina fina vänner från skolan och tjejer från simningen där plus promotern och hans vänner!!! De har fixat en VIP avdelning med massa gott tilltugg, vin, champagne och tårta! Endast för MIG! Kan ni fatta hur glad jag blev?! Jag blev så överraskad! Kari och Ro var de som fixat hela spektaklet och jag är så glad för det! Efter Nikki Beach drog vill alla till tenjune och efter de några tappar själar till Green House. Denna dag kommer jag minnas för resten av mitt liv! Jag har världens bästa vänner runt mig! Och tack för de fina presenterna. I love you!


ps. bilder kommer snart!

Behöver inte fråga coacherna vad det är för pass i lördags, vi alla visste att det var en ”Fast day”. Mitt i första serien vi gjorde avbryter Mike oss för att han inte tycker vi gör ett bra jobb. Vi får gå upp ur vattnet och så säger han: Fix this! Han ger oss några minuter för att jobba på team känslan . Vi försöker peppa varandra och säga positiva saker och vi sjöng faktiskt en av Brittanys hejjar-ramsor som de brukar sjunga på meets. Hon började och så upprepade alla vad hon sa, den var riktigt bra och fick alla as taggade samt ledde till en del sköna garv! :D Under sista sprint serien var alla rätt trötta, slitna efter en hård vecka. Mike sa att han skulle bjuda oss alla på frukost på en Diner om vi simmade bra…Fresta trötta simmare med mat är bland det bästa man kan göra. Vi alla simmade as bra och efteråt hade vi i laget en jätte god frukost tillsammans! Jag åt bla French Toast, yummi! På lördag kväll gjorde vi först en fundraising med laget (kallt!) och sen bar det av mot Bowling! Carly och Morgan hade den roligatse tekniken, de kastate kloten med båda händerna. Helt seriöst. Hahaha. En bra lördag.

Denna vecka har jag MYCKET plugg, midterms är nästa vecka. På söndag kommer min familj och stannar i en vecka! Ska bli jätte kul att se dem igen, kan inte fatta att det gått åtta veckor sen sist… tiden går så fort.

Brittany är så rolig. Då och då får hon ut sådana där underbara kommentarer och en ”line” som hon langar fram lite då och då, när man behöver det som bäst är; ”Let’s do this!” Just dessa ord sa hon innan vi hoppade i vattnet idag för en jobbig träning, och hur jobbigt det än kändes kunde jag inte låta bli att skratta. Mucho butterfly på schemat.

 Idag fyllde vår coach Maureen år. Ovetande om att vi visste om det överraskade vi henne med sång, blommor och kort. På kortet fick alla vara ett djur och då hade de andra valt att jag fick vara grisen på kortet. För att jag äter så mycket. ”You’re so funny Cornelia, I can see you trying on every station at Winnick and you still have that six-pack going on. You’re like Michael Phelps, I mean, where does it all go??” -Morgan




Förövrigt så har Sandra en väldigt bra pojkvän. När vi kommer till rummet efter middagen har Johan städat HELA rummet medans vi varit och tränat. Mattan har aldrig varit så ren (möjligtvis när vi köpte den), han har bäddat våra sängar, vikt våra kläder, moppat golvet...Väldigt skönt! He's a keeper.

I fredags var det Pep Rally. Majoriteten av skolans atleter presenteras på scen och får sina namn uppropade. Kvällen innehöll även sång och dans samt andra uppträdanden. Kul!

Okej. Jag förbannar mig själv för att jag glömde kameran i lördags då det var HOMECOMING! Massa pådrag på skolan och fullt med folk. Skolans fotbollslag (amerikansk fotboll) hade match vilket var centralpunkten under dagen. På parkeringen, utanför fotbollsplanen, stod nämligen alla studenter vid sina bilar samt tält som spelade hög musik och drack en massa och spelade beer-pong. Runt 15 tiden börjar det ös regna. Vi hade flod utanför vår byggnad, jag skojar inte. Vår källare blev översvämmad. På kvällen hade vi bestämt oss för att gå ut till en bar som heter Charlie’s, fotbollslaget skulle tydligen ha hyrt stället. 30 dollar senare (10 dollar för taxi och 20 för inträde) är vi inne på denna bar och vet inte om vi ska skratta eller gråta. Det är ingen musik, visst det var gratis öl men jag dricker ju egentligen inte öl och det är bara allmänt ”inte-så-kul-människor”. Jag, Dora och Sandra åker hem med några basket tjejer men väl på campus känner vi att det är alldeles för tidigt för att gå och lägga sig. Jag och Dora bestämmer oss för att gå på Winnick festen här på skolan (location: matlokalens källare). Alla biljetter är utsålda och de släpper inte in mer folk. Vi bestämmer oss för att smita in och lyckas komma in bakvägen till köket, krypa ståendes längs väggen till hissen för att sedan ta just hissen ner till källaren och där steg vi ut i partyt :D Nice! Som Borat skulle sagt. Lokalen innehöll 98% svarta människor men det var helt klart en upplevelse, har aldrig känt mig så vit i hela mitt liv. Mörka tjejer tycker INTE om när mörka killar ger vita tjejer uppmärksamhet.

High Five Dora for us being Ninjas!! ;)  

Igår, sön, åkte simlaget till Six Flags! Oj vilka bergodalbanor! Den "coolaste" var nog "Kingda Ka". När vi kom dit var det dimmigt vilket gjorde att vi inte såg toppen på Kingda Ka, gjorde mig mycket skeptiskt till att åka den..."Do it for the team!!" Man kan ju inte vara en mes så självklart åkte vi den! Man skjuts 90 grader upp i luften och sen sen ner igen. "The fierce Kingda Ka is simply the tallest, fastest roller coaster on Earth. This remarkable thrill ride breaks all world records for coaster speed and height, zooming from
0 to 128 mph in 3.5 seconds and catapulting you 45 stories into the sky." Såg mycket läskigare ut än vad den var, jag gillade t.o.m. åkturen och när vi kom ner skrek alla "EN GÅNG TILL!!"

Fredag betyder inga lektioner och sovmorgon, för de flesta… Vår dag börjar med morgonträning 06.30-07.30 (?) Sen träning igen kl 13 till 15.30. Från kl 16.00-17.20 är det dags för fundraising. Vi är då tränare för småbarn. Detta betyder att vi i stora drag spenderar hela vår fredag i simhallen, och såhär ser varje fredag ut. Learn to love it I guess. Dagens efm pass var köttigt värre. Jag, Riley och Morgan var i Mikes grupp. Efter första serien vänder sig Morgan om mot oss och säger ”That was death!” och vi kunde inte göra annat än att hålla med! När andra serien drog igång kände jag inte mina armar längre… Mycket medley och spec. (Älskar alltid att man riktat in sig på fjäril under spec serier…) Vi blev filmade både ovanför och under ytan, mycket givande att kolla på efteråt!

Igår var de svenska tjejerna ute igen. När jag imorse stod och borstade tänderna på toaletten innan morgonträningen (Runt 6 am) hör jag hur någon sitter och nynnar/sjunger inne på toaletten. Men det är inte någon morgonpigg människa utan vem är det som kommer ut om inte Lejla! Haha då har det precis kommit hem! Vi snackar lite, sen går hon upp till sin våning igen (iklädd sin svarta klänning och rosa gos tofflor…) samtidigt som hon sjunger på Birthday Sex, jätte högt. Klokt val av mig att stanna hemma…Kari försöker få mig att följa med ikväll. Kommer inte hända!

Morgondagen bjuder på morgonträning, plugg, obligatorisk teater föreställning på skolan och sedan in till NYC!



Vill så gärna gå och se John Legend, gud vad jag älskar hans musik!

Idag hade jag och Sandra laktat test! Det ska vi fortsätta med att ha en gång varje månad. För er som inte vet vad det är: När man gör laktat test tränar man mjölksyra tålighet. Mjölksyra får man när musklerna inte får tillräcklig syretillförsel, alltså vi kraftig ansträngning. Efter varje lopp tar man ett ”blodprov” för att se hur halterna står sig till ansträngningen man just gjorde. Testet gick överlag bra, men kände mig trött och sliten från framförallt igår som var en jobbig, men samtidigt rolig träning. Efter att vi var klara fick vi testa på ”sprint maskinerna”. Man fester ett band runt magen (som när man simmar slang) och sen maxar man från väggen tills det drar till och då glider man sakta tillbaka. Sen kan man även sätta på vikter vilket vi, såklart, gjorde. En kul och annorlunda övning. Ett gäng trötta simmare åt sedan MYCKET mat i Winnick som avslutades med två skopor glass!


Kommentar från gårdagens träning när vi simmade en serie 4 varv. Två varv Fr och två varv Fj (spec).
Carly - Can I go breaststroke on this last one?
Mike- No
Carly- Oh well, I figured it was worth a shot…
"Guess you had to be there" för att se charmen i det hela men hon såg och lät så fruktansvärt rolig när hon sa det. Skön tjej som langar kommentarer när man behöver det som mest, typ som under en jobbig träning.


Såhär ser förövrigt mitt och Sandras "under konstruktion" rum ut! Massa fler bilder ska sättas upp.
 

Busy, busy, busy. Var ska jag börja? I onsdags hade vi vårat första ”sprint pass”. Sprint passen här kan innehålla allt ifrån 100ingar max uppifrån, 150 max ben, X * 100 max spec med fenor. Alltså inte direkt vad vi kallar sprint hemma. Efter landstyrkan när vi hoppat i vattnet simmar vi ett jooooobbigt ”sprint ” pass. Rubriken på detta inlägg är precis vad Mike ropade på oss under träningen. Känns skönt nu efteråt men det var ju inte sådär super härligt när man står stilla i vattnet för all mjölksyra. Tränarna känns dock väldigt bra och seriösa, måna om att vi ska simma fort. Skolan rullar på med läxor stup i kvarten, svårt att hinna med allt när det är så mycket roligt som händer. Man märker att vi har varit här ett tag för nu kommer den första ”längta hem” rushen...personligen trivs jag som fisken i vattnet, ingen rush här inte.

I fredags gick vi till en ny klubb som hette ”La pomme”.  Jag viker mig av skratt när en utav killarna som vi är där med börjar göra ”The turk dance” eftersom låten Poisen kommer på.  Och han gjorde det så himla bra!! Du hade älskat det Astrid! (Kolla klippet nedanför ni som inte sett det) Jag och Sandra hade morgonträning dagen efter så det blev en tidig kväll. Åh vad jag önskar att jag hade haft en kamera till taxiresan hem, det gick inte att få tyst på Lejla. Hon sjöng, pratatde tyska, spanska….Vi var i alla fall underhållning för taxi chauffören.

Igår va vi på den första amerikanska fotbollsmatchen här på skolan. Satt i solen och hejjade på, trevligt! Senare på kvällen testade vi för första gången på college fest, eller vi festade i ett av lacrosse killarnas dorms och sen gick vi till en college bar som heter Dizzys. Blev en relativt tidig kväll för idag måste jag verkligen plugga! Ska gå till biblioteket nu faktiskt, men jag lovar att försöka bli bättre på att skriva!